FemårsTrots

Femårstrots

Tycker att alla åldrar består av massa trots. När man väl klarat av och överlevt ena trotsen, kommer andra... 

Underbara barn, ni gör mig tokig! Ibland vet jag inte hur jag ska klara mig genom deras trots. Vet att det är säkert de som har det jobbigast, men det är tufft att veta  hur man ska hjälpa dem, hjälpa oss ur dessa kriser. 

Ena dagen får man en go kram och fina teckningar. Se dansen och sitta och prata tillsammans, andra stunden, får man en knuff, ett skrik och trotsen har börjat ... Läggdags är värst! :( Ska ha vatten, kram, gosedjur, kram, vatten och åter en kram. Man försöker hålla minen men hon känner att man är trött och irreterad. Hon fortsätter ... Tillslut är jag så trött så jag går och lägger mig. Då kommer hon hit och gnäller. Men jag orkar inte. Jag ger en kram och säger God natt! Hon går tillbaka och man slappnar av och tycker att hon ändå är duktig. Tills man hör att hon sprungit till sin mormor... Pust! 

                     

När hon väl sover, tittar man på henne och glömmer trotsen. Man ser ett oskyldigt litet barn som snarkar sött. Man hoppas att hon drömmer en rolig dröm och att aldrig något ska hända henne, inget illa.. Man önskar henne allt gott! Man älskar sina barn så att det gör ont. Men trotsen är SÅ jobbig! Snälla trots försvinn! Jag vill få tillbaka min Hanna!