tisdag 28 juli 2015

Minnen

Det är konstigt att tänka tillbaka på tiden då man var liten. Men ibland träffar man personer som får ens tankar dit. Minnen. Allt som hänt däremellan. .. den tiden... Det känns så overkligt. När alla de som är döda nu, de levde. Känslorna, saknaden. Hur tankarna har ändrat sig, känslor.

Vilka personer som man har träffat och som har gjort påverkan på en.. både positivt och negativt... men det har format mig till den jag är idag... på gott och ont ;).

Att man kan träffa vissa personer och även om det gått massa år emellan så känns det som igår... Det känns så bra, så naturligt att prata... och att minnas. Minnen är viktiga ... Gemenskap. 

När jag tänker tillbaka på husvagnssemestrarna i Falkenberg med mormor och morfar fylls jag av både glädje och sorg. Lycka att fått vara med men sorg av allt man förlorat nu. De flesta som såg mig växa upp och kände mig som liten... är borta. Jag får själv hålla dessa minnen kvar... I mormors ögon var jag den snälla duktiga flickan, morfars flicka... Många andra har sett mig i tonåren... ;) ... det är inte den person jag är idag... Fast ändå inte den lilla snälla flickan Heller. .. Men när jag såg mig själv i mormors ögon (innan mina tonårsutbrott) såg jag något fint. Saknar henne!

Man ser att åren gått på barnen, något som man själv alltid hörde innan... nu säger man det själv. Fem år går fort. Otroligt fort. Vad har hänt på fem år... Jag saknar gemenskapen mer än jag trodde. Minnen... barndom och likheter.

Mina barn får aldrig uppleva det som jag fick. De lever i en annan tid, en annan värld. Jag kan sakna den tiden ibland. Att vara barn... Den vuxna världen kan vara så grym.  Även om man kan påverka en del så finns det mycket man är maktlös till.

Att få somna utan rädsla och ångest. Slippa mardrömmarna om flykt och död.

På den senaste tiden har jag fått otroliga jobbarkompisar! De betyder så mycket! Mer än de tror. Jag är så glad att jag har dem! Och ett jobb. Känslan av att komma till jobbet och känna sig hemma. Känslan av att få ha semester och veta att man kommer tillbaka. Känna längtan igen! Att sakna sitt jobb och jobbarkompisarna. Denna tiden. Nya minnen.