lördag 11 juni 2016

Det blev inte som vi tänkt oss

Resväskan packad och klar. Passen nerstoppade i handbagaget, smörgåsar gjorda och allt packat i bilen... Vi var redo! :)

På kvällen hörde vi om strejken men jag var övertygad om att det inte gällde vårat flyg. Detta händer bara inte... nä det händer inte oss. Vi ska ju på semester!

Vi ställde klockan på 02.30... vi skulle vara på Landvetter vid fyratiden... men vid 23 kom mamma in och berättad att hon läst om strejken och att vårat plan var inställt... Jag trodde inte det var sant... Vi skulle ju åka... vad händer nu?
Vi stängde av larmet och sov tills vi vaknade. Sedan började oron... vad händer? Blir det någon resa? Kan vi boka något nytt? Får vi pengarna tillbaka? Och denna väntan... Vid halv två skulle vi få svar...   det fick vi... att de kanske kunde ordna ett nytt flyg, men får reda på den vid fem...      Jag ger upp!!!! :/     Men innan klockan var fyra fick vi reda på att de ordnat ett nytt flyg. Det går imorgon på eftermiddagen...  Först blev vi glada!  Det blir av iallafall ... Sedan kom vi på att vi missar två hela dagar :( ... Då kändes det inte lika roligt. Men nu är det ju som det är... bättre några dagar än aldrig...  Jag gillar inte Sas. ... Inte alls!!!!   Men nu är vi inställda på att det blir såhär ... så bara att gilla läget och hålla tummarna att inget mer händer...    Men jag lovar att jag kommer njuta av min drink när vi kommer fram ;) imorgon natt :/ ...

söndag 21 februari 2016

En önskan ...

Vaknade med huvudvärk och kunde knappt svälja. Feber... Trodde ju att helgens vila skulle ge resultat... men tvärtom... :( . Värk i kroppen och fryser. Jag vill inte vara sjuk. Usch vad jobbigt det är!

Vara hemma från jobbet vill jag inte... men kan ju inte smitta jobbarkompisarna, eller barnen. Men jag känner ju att kroppen inte orkar... Man känner sig så dum... men jag vet att jag inte kan hjälpa det. Men känslan att inte kunna gå till jobbet... den är jobbig :( ...

Blåsa på tungan som känns varje tugga... Allt känns jobbigt och inget roligt alls.

Nu ska jag tycka synd om mig själv och vila bort febern... Tur att barnen är så stora så de klarar sig själva en stund.

Det är sant som de säger...
Att när man är frisk önskar man sig tusen saker... men när man är sjuk så önskar man sig bara en sak... Att bli frisk! ♡

söndag 24 januari 2016

En känsla

Ibland kan jag sitta och bara känna mig nöjd. Just nu känns det så. Efter en jättetrevlig inflyttningsfest med massa trevligt folk så känner jag mig just så... nöjd. Att känna sig "med" även om vi gått skilda vägar... Olika arbeten nu. Men man känner sig ändå delaktig ... Ett kompisteam. Att allt fortsätter även om allt blir annorlunda nu. Jag har påbörjat ett "nytt liv"... få utvecklas och bli starkare. Men känslan att kunna andas ut och bara vara, leva i nuet och ändå ha den positiva känslan med sig... En tillfredsställande känsla. Det känns som om man gått igenom de olika faserna... chock, panik, kaos, sorg, aceptans, nyfikenhet,  hopp, glädje... Jag har kommit fram ända hit. Jag klarade det! :) En känsla som man inte kan tvinga fram, rätt som det är så finns den bara där...

fredag 15 januari 2016

Åt rätt håll

Nu har det gått en tid, då allt bara var kaos... livet kändes svårt och mycket på en gång. Trodde aldrig att jag skulle komma ur det så fort. Men det gjorde jag. Det var längesedan jag kände så här...

Nytt jobb som jag verkligen trivs med... en chef som alla skulle ha :) ♡  och nya Goa arbetskompisar. .. att de tog emot mig så bra. Jag kände mig välkommen.  Det betyder mycket. Jag känner att jag hittat tillbaka... Jag har haft ett uppehåll och testat på lite olika.  Nu är jag tillbaka!

Att jag kommit så långt kan jag tacka mina arbetskompisars för ... Ett sådant avslut :) ... att bli överaskad på den dag som kändes så jobbig. .. då kom de hem till mig på kvällen... det kommer jag aldrig att glömma. Det betydde så mycket. Tack! ♡  Glömmer er aldrig! :) 

Ett nytt år. Nya möjligheter och det känns bra... otroligt bra! :) ♡

Med lite hjälp så klarade jag det... jag klättrade upp från botten... och jag fortsätter.