måndag 7 oktober 2013

Att vara djurägare

En blandning av Dvärgspets och Papillon. Det är våran Smulan det! :)
En tjej med mycket vilja. Trodde att det skulle vara lättare att uppfostra en liten hund, men där hade jag fel. Visst är det lätt att lyfta upp henne om hon drar för mycket eller inte vill gå. Bära henne till badkaret, fast handfatet hade nog räckt ;). Det är den andra biten som är tuff, att få henne att lyda, lyda mig.
 
Men vi går våran lydnadskurs på tisdagarna och jag tycker att det går framåt. Hon är lättlärd och hur go som helst, när hon inte är trött och tjurig. Typ som vem som helst ;). Jag älskar min lilla Smulan! Hon somnar ofta i mitt knä och gillar att mysa. Hon är nästan alltid glad och hon blir alltid glad när man kommer hem. En i familjen. En tuff tjej som tror hon är större än hon är.
 
Gillar att leka med Stampe, lejonhuvad kanin, men Stampe är inte lika sugen på att bli jagad. Men han är tuff Stampe, så lite leker de. Stampe blev ett år i somras. Det är något särskilt med djur. De fyller ett tomrum.
 
Och jag tror att om man har möjlighet så tror jag att det är bra att barn får växa upp med djur. De får lära sig att ta ansvar och hur man beter sig.
 


 
Här var smulan bara nio veckor :)



2 kommentarer:

  1. Smulan är den sötaste hund jag sett. Tyvärr skulle det inte fungera med djur här hemma, så barnen får träffa djur på andra sätt. Kram från mig!

    SvaraRadera
  2. :) Tack! Ja hon är rätt söt :) Det är klart att inte alla kan ha djur hemma, endel kan vara allergiska, är borta ofta, ingen tid, det finns fullt med anledningar. Och man ska ju inte skaffa djur bara för att man ska... Det är mycket jobb, tar tid och kostar. Så jag menar inte att de barnen missar något, de får ju ngt annat istället. :) . Men tror att det är bra att barn får umgås med djur :), om det går. Kram

    SvaraRadera