Nu börjar det gå mot sitt slut. Jag har varit här i tre månader nästa vecka.. sedan börjar jag på timmar.
Jag är så glad att jag hittade hit. Detta jobbet har gett mig så mycket. Jag har fått känna mig behövd och viktig.
Att se framstegen de gör, de boende... när man märker att det man gjort varit till nytta. Ett leende man får av dem, de har accepterat mig. De känner sig sedda och trygga i mitt sällskap.
När söndagen kommer, är det inte den jobbiga känslan som kommer... utan lite längtan... Längtan till jobbet, till arbetskamraterna och de boende :)... Inte att gå upp tidigt, för det är fortfarande jobbigt... men att trivas på jobbet och det man gör.
Alla jobb har ju sitt negativa... och jobbigt. På detta jobbet kan man mista personer som man lärt känna... och ändå fottsätter jobbet... det tar nog tid att lära sig det...
Jag hoppas att mitt timvik som börjar i december leder till något längre vikariat. Så man får behålla rutinerna och inte kommer ifrån det...
Att jobba med människor är något speciellt. Man måste vara lyhörd och kunna lyssna. Mycket är logiskt tänkande.
Att fått vara en extra personal så länge känns jättebra. Jag har fått lära känna de boende och deras rutiner i min takt... det har blivit naturligt. Och att hjälpa dem med olika aktiviteter, som Bingo, memori, gymnastik, handmassage, läsning, gå ut, prata, lyssna, finnas där och skoja med dem... det har gett dem mycket. Det har blivit stor förändring. Jag tycker att alla arbeten skulle få ha en extra som kan underlätta för både arbetarna och de boende. Att inte känna sig ivägen eller göra de arbetande stressade. Utan ett extra handtag.
Jag är så glad att jag hittade hit, hittade rätt!
