lördag 18 oktober 2014

Lyser upp

Hösten har sina fördelar.  När mörkret kommer får jag tända mina ljus. Älskar ljus. Det blir så mysigt. Och alla dessa värmeljus"hållare" i alla former. Doftande ljus och olika färger. Mönster som blir runtomkring. Man blir glad.
Hösten gör det även tillåtet att krypa ner i soffan med en filt. Varmchokladmjölk och en ljudbok. Det är ok att lägga sig tidigare. Krypa ner i en varm säng. Att det är ännu jobbigare att gå upp morgonen hör väl till.
Bladen på träden är så vackra. De röda, gula och oranga... de är så vackra.
Man får ta på sig lite mer kläder och även ha jacka på sig...
Regnigt höstväder är inte kul... men en solig höstdag är underbart...
Så ikväll ska alla ljusen tändas och vi ska titta på "så mycket bättre".
En höstig lördagskväll i oktober. 


onsdag 15 oktober 2014

Inte bara mamma

Klockan ringer... det är varmt i sängen, kallt på golvet... vill ligga kvar! Men det får jag inte... jag har ett "ställe" att åka till, ett "jobb"...

Förutom morgonen så känns det så bra. Även om det bara är praktik än så länge. Men att känna sig behövd och nyttig är en härlig känsla. Att vara någon mer.

Att få jobbarkompisar och känna att man gör ett bra jobb. INTE BARA MAMMA. Jag har ett namn och jag har en annan uppgift. Andra diskussioner och på rasten har man verkligen rast ;) ...

Trivs så bra på jobbet på ålderdomshemmet.  Känner att jag kan ge så mycket. Det lilla extra till de som behöver det. Ibland vara den som lyssnar och ibland en lugnande hand.

Äntligen har jag varit där så länge så jag känner mig hemma och känner mig trygg. Jag kan rutinerna och det känns som om jag känner de boende. :)

Inte Bara Mamma !

fredag 10 oktober 2014

Saknad

Åh vad jag saknar dig! Det har snart gått ett år... helt otroligt.. du är ju ändå så nära. Du fanns ju nyss...
På mitt jobb ser jag dig överallt. Jag gör mitt bästa för de boende och tänker på dig. Du finns i de alla.
Ibland får jag hålla tårarna tillbaka. Då känslan är för stark.
Saknar dig så!
Min mormor!
Att förlora någon som alltid funnits ... det gör ont...
Saknar dig så! Har så mycket att berätta!
Att det kan göra så ont att sakna...
Hampus fick ett kort av din syster när han fyllde år . . Och det gjorde så ont...
Jag skickade ett tackkort på barnen och skrev om dem... att skicka till dig var första tanken..  men du är borta... Jag saknar dig mormor! !!! SÅ MYCKET!

torsdag 9 oktober 2014

Värsta grannen!

Jag förstår inte hur en människa, om man nu kan kalla henne det... kan vara så ond. Så elak. Hon blänger och pratar skit. Hennes barnbarn som är inneboende där gör likadant hon. När jag körde förbi idag stod de och blängde och mimade elakt. De försökte se tuffa ut. Jag fattar inte varför de håller på så här. Det är ju så sjukt.
Allt började med att grannens man skulle bygga vårat hus. Han glömde berätta en liten detalj. .. att han hade lungcancer. Det fick vi reda på av elektrikern några veckor efter det att de börjat. Ibörjan gick det bra men ju mer han var på sjukhus och blev sämre så förlorade han ju penger ... så då försökte han spara in på allt... och det märktes genom "fuskbygge" som vi sedan fick bevisat... förseningar mm. Eftersom vi visste att han var sjuk så bråkade vi inte... men visst var vi besvikna. Många onödiga kostnader flr oss och vi fick hyra ett hus eftersom vi helt plötsligt inte kunde bo i huset, som vi kommit överens om att vi skulle. Men planen lyddes inte. Inte heller då bråkade vi, vi flyttade på oss och hoppades på det bästa. ... Men det blev bara värre... han gjorde huset halvfärdigt och byggde andra hus. Och så har han mage att skicka oss till kronofogden för att vi inte betalade hela summan... den skulle ju betalas när huset var färdigt... och det hade vi bevis på att det inte var...
Han låg för döden och fortsatte att bråka med oss. Vi ville inte bråka utan ville stryka ett streck över det. (Pga att han var sjuk och att vi var grannar) men det gick han inte med på... Även om vi hade bevisen på vår sida....
Han avled och då fortsatte frun att bedriva detta. Hon som aldrig varit inne hos oss eller varit med överhuvudtaget taget... så där började hatet mot oss.
Och sedan har det bara fortsatt. När vi beklagade sorgen var hon så elak tillbaka.  Hon anklagade oss för att vara de hemskaste människor i hela världen. ..
Hon hälsar inte på barnen när de hälsar. Hennes barnbarn kallar våran hund för den fula hunden...
När skräp hade blåst in på hennes tomt och jag skulle hämta det... eftersom det var vårat julpapper som blåst ut ur soptunnan. Då stod hon på sin balkong och skällde ut mig... jag fick ju inte gå på hennes tomt mm. Vi var tattare och hade slängt skräp på hennes tomt... Hon var så elak. När jag kom in och bröt ihop så dåg barnen detta. Det var första gången barnen förstod att grannen inte var snäll. Vi har hållt tyst om det innan.  Men nu gick det inte att dölja.
Mycket mer har hänt. Jag förstår inte varför hon fortsätter att vara så elak...
Hanna sa en dag. (Vi hade tårta över) kan jag få ge en bit till grannen så kanske hon blir snäll. ...
Det är hemskt att det ska vara så här...
Värsta grannen....
Någon som har en värre granne?