Vi är alla olika

 Väskorna är tunga, solen het, svetten rinner längst ryggraden och solglasögonen immar igen. Backen känns som en evighet och stegen små myrsteg. Äntligen framme vid rummet. Pust! Utsikten är underbar. Havet! :) ... Packa upp allt ur väskan och på med badkläderna ... De sitter åt. Svettig och svullen tar jag på mig en strandklänning för att skyla lite. Fast helst av allt jag bara velat kasta av mig kläderna och hoppa i havet. Väl framme vid stranden hittar vi några lediga solstolar, jag tittar mig omkring. Så mycket människor... Alla dessa olika kroppar. Deras passar mera i bikini än min... Funderar först på att ha klänningen på, men det är verkligen hett och svetten rinner. Jag måste bada. Osäkerheten dyker på och jag vill hem... Inte riktigt! Men en tom strand, bara för mig... 

Tillslut har klänningen åkt av och står nu som ett fån i bikini... Känns det som. Nu ska jag bara ta mig ner till havet, utan handduk som skyler. Vägen känns lång. Jag är varm. Havet lockar! Jag tar mig till vattnet, framme! Jag klarade det! Jag känner det svala vattnet mot benen, fortsätter ut. Så skönt! Så svalkande! Åh älskar havet! Jag doppar mig, lite, vill ju inte få salt i ögonen och inte blöta ner hela håret, men jag doppar mig och simmar lite... 

Efter en stund börjar det bli lite kallt. Jag vill torka i solen, ligga i solstolen. Jag tittar upp mot stranden. Oj, vad mycket folk. Usch, nu ska jag upp mot alla .., dömande blickar som tycker att man borde ha tränat, ätit mindre och säkert varit någon annanstans. Mina tankar, mina känslor... Jag försöker skynda mig till solstolen utan att gå för klumpigt.. Och sätta sig utan att välta stolen... Jag klarade även detta, och överlevde. 

Visst är det sjukt! Att tänka så? Är jag ensam om detta eller finns det fler. Man känner sig naken och utlämnad. Ser alla andra som ser så säkra ut. Visst ser man alla olika kroppar och vet att alla är olika och man FÅR se olika ut. 

Det tar några dagar innan man kan ta bort dessa tankar. Att bara njuta och försöka vara nöjd med sig själv. Men det är nu man skulle behöva en röst som peppar och säger att du är Ok som du är... Du är Du! 

När den känslan väl har kommit är det underbart på stranden och i havet. Man ser olikheterna och tänker, ok... 

Alla är olika, olikheter är bra. Stora som små... Vem är perfekt? Vad är perfekt. Det som är perfekt i andras ögon kanske inte är det i mina... Vem bestämmer hur man ska se ut? Du själv är nog den elakaste domaren, iallafall när det gäller dig själv.

Jag försöker bli "kompis" med mig själv och se mig själv med snällare ögon. Det är inte lätt, men värt att kämpa för. 

Just nu ligger jag i en solstol och tittar på havet. Myggbetten kliar och det blåser lite, men jag trivs :) jag kan gå ner till havet och inte vara rädd för att gå upp ... Tillochmed välte solstolen och det var inte så farligt ;) ... 

Vi är alla olika ! 

Tror jag är kär :)

Vilka underbara dagar vi haft och ändå har vi många kvar. Paradiset :). Vi är i Grekland, Kos. Norida Beach hotell ... Wow! Helt underbart ! När vi fick rummet var det en glad överraskning. Större än vi trott. Ett rum till barnen och ett till oss . Utsikten var så vacker :), på balkongen såg man havet och bergen. Minibar som ingår :), lite läsk och vatten som fylls på varannan dag... Ja, vi har all in clusive :) det är toppen när man har barnen med sig. Glass och dricka när de vill, alltid någon maträtt som passar... :) Det är riktigt lyxigt att kunna unna sig detta. Det blir en riktig semester, med avkoppling, skoj och massa bad. Vi har med oss block, pennor, spel, badmadrass och solskydd... Ombyteskläder och extra badkläder... Så alla bär varsin påse. Hela dagen är räddad. 

En dag åkte vi trampbåt. När vi klarat hela turen utan att tappa i något eller någon så skulle vi gå iland. Gissa vem som sjunker med foten i stenarna och faller i... Med väska och allt... Plums! Precis, Jag! .... Pinsamt ! Och min kamera dog helt. Min älskade kamera ... :( Ibland har man verkligen otur ... Nu när man vill ta en massa bra kort... 

Vi har varit mest i havet. Men stenarna är jättevarmt och det gör ont i fötterna ... Men åh vad fina stenar vi sett... Man vill ju ta med sig en massa ... Att snorkla har barnen lärt sig. Vi lägger bröd i havet och då kommer massor av fiskar , endel ganska stora. Hanna blev rädd först när det fylldes av fiskar vid fötterna. Men hon tuffade till sig. Hampus har blivit en hejare på att snorkla. 

Första dagen brände jag och Roine oss. Så resten av dagarna har vi varit försiktiga och barnen smörjer vi en extra gång... Och de får använda uvdräkt när solen är som varmast. Så de har klarar sig :) . 

Det är varmt i restaurangen, men vi försöker sitta nära utgången, där fläktar det lite. De serverar dryck, fast juice får man hämta själva . Det finns mat till och för alla. Från makaroner, pizza, soppa till biff och kött... Allt! Och fetaosten är sååå god och även tzatziki hamnar på tallriken. Efterrätten eller rätterna, det finns både tårtor, kakor, pannkakor med nutellasås, glass och frukt. Men oftast är man så mätt efter maten så man orkar inte så mycket ... Men lite pannkakor går alltid ner, och glass förstårs ;). 

Vinet smakar fint och även drinkarna.  Barnen har varsin favorit drink, Hanna -slushice och Hampus orangejuice med grenadin. Min är nog San fransisco ... 

MiniDisco nästan alla kvällar kl 21.00. Barnen känner igen både musik och rörelsens från andra resor, så de tycker att det är kul. Efter dansen är det lagom att lägga sig. Man blir rätt trött av att koppla av och äta gott. :) 

Tiden går så fort... Även om man inte gör så mycket så rinner tiden iväg. Vill stanna upp. Här är så härligt! Livet är underbart och jag känner verkligen att jag kan leva "just nu" här med familjen. Visst blir det lite kiv och småbråk men det går snabbt över. Jag tror att de lär sig mer om varandra nu. Inte så mycket bråk som det är hemma. Nu skojar de med varandra och på kvällarna ligger de och pratar. :) 

Ipaden som är det "stora" hemma har vi knappt packat upp. Den behövs inte här. Och det känns bra. Inte ens min ljudbok har varit framme, på flera dagar... Om inte detta är att stressa av, så vet jag inte.. 

Trevlig personal med ett leende på läpparna ... Och aktivitetspersonalen kommer alltid dansandes eller leendes mot folket. Och de "ser" barnen. De bjuder på sig själva och verkar gilla sitt jobb... Det syns riktigt väl på Mini Discot ... 

Tror jag är kär ... I Grekland :) 

Bli vän med tiden!

När jag sitter och tittar på alla kort när barnen var små känns det som en evighet sedan. Vart har tiden tagit vägen. Blöjbyte och mat-träning. Deras första steg, ord och först dagisdagen... Mycket har hänt. Jag har inte varit med... Det känns som om jag missat så mycket. När man mått dåligt med depression och ångest. Denna oron för allt. Den har förstört så mycket. Jag har inte "sett" mina barn på det sätt som jag velat. Har sett dem växa men inte varit "med". Velat fly. Det gör jag än, men inte lika ofta. Och nu kan jag "se" barnen. Känna glädje och kunna längta. Sorg över att jag inte kunnat leva i nuet och ta vara på tiden. Man märker det mer när någon fyller år och man räknar åren. Jag vill stanna upp, jag hinner inte med. Det händer så mycket nu. Efter sommaren börjar Hanna förskoleklass och Hampus tvåan. Inga dagisbarn mer. Nu är det på allvar. Inget bärande och inga barnvagnar... Nu blir det läxor och läsning. Mina små har blivit stora och det hände så snabbt. 

Att lämna tryggheten i förskolan, där både jag och Hanna trivts känns jobbigt. Vilken personal! Vilken tur vi haft. Som tur är ligger skolan precis bredvid så Hanna kommer känna igen sig och kunna säga hej till sina gamla fröknar. 

Och Hampus lämnar ettan och börjar tvåan. Ettan, han har gått ett helt år i skolan... Lärt sig läsa och mycket mer. Han är inget litet barn längre, det hör man på språket. Jag blir lite rädd. Hur ska jag klara detta? Att uppfostra stora barn? De har ju svar på tal, tykiga, trotsiga och NU är det ju viktigt att lära dem om livet.. Hur man ska bete sig och lära dem hur de ska klara sig... Förbereda dem på vuxenvärlden ... -nä inte än. Det får vänta. De är mina små barn några år till... Men det är en tuff värld vi lever i. Vi har mycket viktigt ansvar som föräldrar här... Tillsammans. Kompistryck och "fel kompisar"... Hur gör man? Mobbing... Allt sådant skrämmer mig. Hur ska jag kunna förhindra det, när jag inte är med ? Det blir ett stort steg från dagis till skola.

Tiden går fort! Jag ska försöka stanna upp och leva i nuet med mina barn och familj. Nu när jag är "starkare" och kan känna igen... Det är aldrig för sent att börja... Jag börjar nu! Bli vän med tiden ;)

 

Ett nytt liv

Idag när vi tittade ut på åkern framför huset såg vi ett rådjur med sitt kidd.  Åh vad söt. Tänk,  ett nytt liv. Kiddets första dagar, tänk vad mycket den har att lära sig samtidigt som den ska akta sig för alla faror.

Helt otroligt att de reser på sig och börjar gå precis när de föds.. De öppnar sina ögon och världen välkomnar den...

Har lust att bara krama om den och skydda den för allt farligt... söta kidd.

Jag vet att djur tänket annorlunda än vi och lever på ett annat sätt... men ändå undrar jag hur de klarar allt utan "fakta" De föder och uppfostrar sina barn, de lär dem att leva rätt och klara sig... utan att egentligen veta.  Just nu går det en ensam rådjursmamma med sin bebis.. utan tak över huvudet och egen tid ;)... Helt plötsligt har hon ett liv att ta hand om. Helt otroligt!

Att välja rätt

Hur många står inte i provrummet och upptäcker att helt plötsligt så har man fyra bröst som putar ut lite överallt... Man har försökt trycka in dem i en vacker bh, som tydligen inte alls är rätt storlek. Men jag har ju alltid haft denna storleken och den går ju runt. Visst att banden ramlar ner ibland, det trycker på brösten och... de putar ut lite här och där...

På Krakel & Spektakel Familjemässan i Halmstad Arena fick vi som var VIP-bloggare lite extra... Vi fick nämligen gå på en BH-skola. PXC Underwear.

PXC Underwear – Det lilla företaget med det stora utbudet av extremt kvalitativa underkläder, för alla kvinnor i alla storlekar och åldrar! BH -skola och service, det får man på köpet! Gå in på deras hemsida, boka tid eller beställ :). www.pxc.se/marie.svard

Vilken lektion vi fick. Inte ett rätt hade jag... En helt ny värld öppnade sig för mig. Att få reda på hur en bh ska sitta och vad man ska tänka på. Man märker STOR skillnad. Hur man kan "spara" sin bh och andra kläder genom att inte använda sköljmedel och ha bh,n knäppt och ut och in när man tvättar i maskin. Så mycket jag lärde mig på denna tiden, och så många som borde få lära sig. Känner du någon eller själv vill spara både rygg och andras ögon ;), tveka inte... Gå in på deras sida.

När jag tog mod till mig och fick testa en bh, (som var 4 gånger större kupa än jag haft...) och fick testa rätt... Då behöll jag den på :) Vill inte ta av mig den :) ... Och fanns i snygga färger också.

Tack igen till PXC Underwear för att ni finns och hjälper OSS att välja rätt!

Längtar till solen

Två veckor och en dag kvar. Wow! Det är så när nu... Nu börjar man kontrollera garderoben på sommarkläder. Plocka fram badkläder och shorts ... Solskydd och aftersun. Mediciner och plåster. 

Snart är vi i värmen, med massa lyx... Mat, dryck och två veckor i ledighet ... Barnen längtar också, få bada dygnen runt ;) äta glass och vara ute i friska luften ... Även om man vet att blir lite gnäll och bråk så är det värt det. Två hela veckor tillsammans. 

Eftersom vi bor med mamma och hennes man (även om det är ett stort hus) så behöver man vara en liten familj ibland. Och då med lite sol är det inte helt fel ;) ... 

Mycket att tänka på när man ska åka. Som tur är har Apoteket redan tänkt på det ;) Så nu blir det lite lättare... 

Känner längtan tills vi landat på Kos i Grekland... Packat upp och ligger vid poolen. Barnen badar och vi släcker törsten med något gott. :)

Vi har detta framför oss :) fast i mina drömmar har jag redan varit där många gånger... Jag är sån, drömmer om det mesta och kommer ihåg dem... Men dessa resor är inget man vill vara med om i verkligheten. 

Idag när regnet öser ner var bullbak en bra ide' ... Kan vara bra att ha lite fika med sig ... Och bullar är ju aldrig fel... 

Snart ska väskorna packas... Hur ska allt få plats ... Jaja, det är ju inget stort problem för många... Men för mig... ;) ... Jag har med mig en full resväska för bara en natt ... :/ 

Så Grekland! Vi ses snart! :)