Inte nog med att det är tufft att vara förälder till ett barn med anorexia... och allt vad det innebär. Efter snart 3år av vabbning är orken inte på topp. Jag är jättetrött. Som Ensamstående är det ännu svårare att "samla" energi igen... Idag ringde försäkringskassan, som fortfarande inte betalat ut mina pengar, eftersom det var stickkontroll... Nu berättade hon att jag inte har rätt till 100% ersättning eftersom dottern går I skolan. Även om detta är en stund på förmiddagen, äter middag hemma och sedan kör jag tillbaka henne igen, för att sen hämta henne igen. Ca 4ggr fram och tillbaka varje dag. Och hon känner sig mer utanför nu så vissa dagar har hon inte velat gå... Då tycker ändå försäkringskassan att jag ska jobba 25%. Kan ju jobba 1h där och 1h där mm. Jag känner bara... kaos förtvivlan och... varför lyssnar de inte... Hade dotter varit "frisk" eller mått bättre.... Ja då vill jag ha tillbaka mitt liv, vill kunna jobba och få en ekonomi ... men nu är ju dottern inte frisk.. hon har fortfarande ölp och kollar vikt mm hos ätstörningsenheten. Jag har ingen ork som det är nu. Är ständigt trött. Har fått tid till läkare, de ska se om jag får tillräckligt med syre när jag sover. Sjukskriva mig kan jag ju inte, eftersom jag har ingen som tar över min roll som mamma ... En mamma som trots alla år av kämpande, får ännu mindre pengar ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar