Två personer, den som vill bli frisk och den som vill fortsätta att var sjuk och bli sjukare.
Det är svårt att förstå, men hon är två personer. Hon kan sitta och berätta att hon vill kunna äta vad hon vill och äta något gott utöver. Hon vill bli normal och kunna äta utan att tänka. Och precis när hon sagt det så säger hon att hon bara kommer äta det hon vill. ( alltså det hon vet att hon inte mår dåligt av, det hon vet innehållet i). Två personer som bråkar i hennes huvud. Två personer som vill olika och är olika starka.
Jag har också massa olika röster i mitt huvud... Läkaren som säger att maten är medicin och hon måste äta mer. Dietisten som berättar att hon måste äta mer fett för att minska tvångstankarna och få bättre självkänsla, personalen på ätstörningsenheten som säger att jag måste ta tillbaka kontrollen och bestämma vad hon ska äta. Lärare som ser att hon har mycket prestationsångest och dåligt självförtroende, så måste få henne tryggare och starkare. Mina tankar som mamma, som vill att hon ska få må bra och hatar att se henne lida. Detta ansvaret att göra rätt... Och detta gäller inte några timmar, utan hela dygn, dagar, veckor, månader...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar