Idag skulle mormor Iris fyllt år. Men detta året är hon inte med oss. Det känns konstigt och jobbigt. Man blir påmind om att hon inte finns hos oss... Saknad! Hon saknas oss ... Barnen börjar också känna saknad, oro och längtan. Att ha så mycket att säga och ingen att säga det till. Minnerna kommer mer och mer.. Tiden innan cansern. Hon var speciell, hon var min mormor... Hon älskade sommaren, falkenberg och havet. Och barnbarnsbarnen såklart! :)
Tittar på album på dig och minns, hur du va... Saknar dig! Tänk vad mycket vi varit med om tillsammans.
Tänker på dig extra idag... grattis mormor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar