Stampe är nyfiken och hoppar gärna fram till en. Klippa klorna är inget problem.
Känslan att dag nr 2, se att buren återigen är tom. Då kändes allt hopplöst. Inte kan vi ha tur två gånger i rad.
Vi letade och ropade överallt. Såg tussar på marken ... Men när vi nästan gett upp så hittade min man honom. Han skuttade på andra sidan vägen bakom ett hus.
Vilken glädje när han var i sin bur igen. Vi lagade stängslet ordentligt denna gången.
Även Smulan är glad att fått hem sin kompis igen. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar