Beslut

Livet är konstigt, eller tankarna... Jag som alltid har fått panik vid tanken på att bli gravid igen, börjar tänka för och nackdelar. Kan bero på att jag lyssnar på ljudboken om Cecilia Lund... en barnmorska och alla bebisar som föds.

Jag har börjat tänka tanken... nu eller aldrig. Åren går fort. Men Hanna är 6år nu och Hampus blir 8år, så hoppet är redan stort. Visst kan man få mycket hjälp av barnen, men tiden att räcka till för alla känns ju redan knapp.

Jag har haft jobbiga graviditeter och tyckte att det var jobbigt att bli tvåbarnsmamma. Och eftersom mitt tålamod och energi inte hunnit ifatt än så är det ju en dum tanke. En till, tre barn. Nej, det är bara mina dumma tankar. Jag är nöjd. Jag vill inte gå och vara gravid, eftersom de tiderna var otroligt jobbiga. Likaså förlossningarna. Nä, jag skakar bort tankarna. Jag vet ju att vi är nöjda med två. Det krävs mycket, både tid och ork. Att finnas och att se dem... Hitta på saker, läsa och lära dem saker. Förbereda dem för vuxenlivet mm. Det är ju redan fullt upp.

Jag tror att det är ljudboken som fått igång mina tankar. Och att veta att man aldrig ska ha fler barn. Aldrig få känna det nya livet på sin kropp, ett nytt liv att älska. Känslan känns konstig, även om jag vet att jag inte skulle våga igen. Ett beslut som är avgörande för min/vår framtid. Men för oss är beslutet rätt, att vara nöjd med det vi har.