En kamp varje dag

När man lider av ångest är det en kamp varje dag. Man måste försöka jobba med sitt tankesätt hela tiden. Försöka lista ut vad som sätter igång det. Ibland vet man inte ändå. Eftersom jag haft ångest i halva mitt liv, fast inte vetat om varför jag mått som jag mått... Så känner jag igen när det börjar. Oron i kroppen, hjärtklappning och svårt att andas. Det går över efter en stund, men ibland hållet det i sig länge. 

När jag varit sjuk, förkyld och feber, då går det fort att bli deprimerad. Orkar inte gå upp, vill inte. Ångesten känns hela tiden, man vill bara fly, drömma sig bort... Även om mina drömmar mest består av mardrömmar... Man känner ingen längtan, bara en stor oro. Just då ser man ingen framtid, man bara ser klockan och längtar tills man får sova igen...även om man sovit hela dagen... 

Det är nu det är viktigt att ändå gå upp, ta på sig kläderna, även om man bara vill lägga sig igen. Måste ut ur "cirkeln" som är så lätt att hamna i. Den onda cirkeln som är så svårt att ta sig ur. Det räcker med en dag... För det blir fort två och tre. Att fly från allt. Det är just det jag ska jobba med. Just nu är ångesten riktigt jobbig. Har ingen energi att ta mig ur. Nu är jag uppe iallafall, så kan klara mig från längre depression. 

Så varje dag är en kamp. Och det även om inget särskilt händer. Nu när det blir lite annorlunda, vill man nästan ge upp. Då oron i kroppen nästan kväver en. 

Personer som aldrig haft ångest kommer aldrig att förstå. Jag förstår knappt. Men det är fruktansvärt jobbigt. Det syns inte men känns. Vill inte ha denna ångesten ! Ändå har jag tabletter som dämpar topparna. Annars hade jag nog fått läggas in.. 

Så när man väl blir sjuk, blir kroppen så matt och man orkar inte hålla ångesten borta. Den kommer snabbt. Alla tankar och funderingar gör så att huvudet sprängs. 

Ljudbok fungerar lite, då slipper hjärnan tänka. Man kan fly bort. Slippa känna på en stund.

Nu sitter jag i soffan, Smulan är hos mig. Mormor och morfar har tagit med barnen ut för att åka pulka. Det har kommit snö ... Så nu är det lugnt i huset. Ska lyssna på min ljudbok och hoppas att ångesten försvinner en stund.